Pokerstrategi – Turneringspoker del 1 – Läsa motståndare

Vi fortsätter med att leverera pokerstrategier och denna gång tar vi en titt på turneringspoker live där det spelades en Texas Hold´em turnering.  Detta är den första delen av i en serie artiklar där vi tittar på detta ämne och fördjupar oss lite, för att ge dig en klar bild och samtidigt som vi försöker komma med lite råd och tips om hur du kan förbättra ditt spel och öka dina vinstchanser när du själv spelar.

Artikeln handlar som sagt om turneringspoker live och den börjar med att jag precis flyttats till ett nytt bord och det var första handen vid detta bord, och jag ville framställa mig själv som en fullständig idiot för mina motståndare och få dem att verkligen tro på detta också. Detta var en grundläggande strategi jag använde genom turneringen och, ja, det fungerade faktiskt. Att deras första intryck om mig höll tillräckligt länge för att tvinga dem till misstag i kritiska skeden. Sittandes med 300 stora mörkar var den potentiella belöningen väl värt den lilla risken som togs. Sittandes UTG (Under the gun), tittade jag ner på monsterhanden K-3.

Naturligtvis slog jag om 2.5 gånger stora mörken och fick endast en syn, av spelaren sittandes på knappen och i position. Jag följde upp min preflopsatsning genom att göra ett continuation bet (uppföljningssatsning) genom att göra en halv-pott satsning på en Q-8-2 flopp, med avsikt att visa handen om motståndaren la sig, eller visa korten vid en läggning, om motståndaren skulle slå om, för att framställa den önskad bild jag ville att motståndarna skulle få om mig.

Istället valde min motståndare att snabbt syna min satsning. I detta ögonblick gav min motståndare mig all information jag behövde för att vinna denna hand. Om han hade suttit på en hand som krävt eftertanke, som pocket par eller en hand med en dam och låg kicker, skulle han ha tagit sig tid att överväga sina möjligheter. Istället fick jag nu informationen om att motståndaren gjorde eller hade en av två saker: att han satt med en draghand och hoppades på att träffa eller att han gjorde en så kallat ”floating” för att försöka vinna handen på en senare gata. Den "snabba synen innebär en draghand" är en klassisk ”tell”, tecken som avslöjar dig, och som beskrivs i boken ”Caro's Book of Poker Tells”.

Till en början lutade jag åt att motståndaren bara flöt med ”floating” och skulle försöka ta potten i ett senare skede. Om så var fallet, planerade jag att avlossa både ett andra och tredje skott på turn och river, om så skulle bli nödvändigt, för att representera en stark hand. Den enda verkliga draghand han kunde ha här skulle vara J-10 för gutshot stegedrag. När ett ess kom på turn (fjärdegatan) erbjöds jag en perfekt möjlighet att både definiera min motståndares hand och fortsätter att representera min hand. Om han försökte sig på ”floating” med något annat än ett ess skulle ett andra skott här vinna potten. Om han hade ett ess, skulle min satsning här få honom att stanna upp och överväga sina alternativ. Om jag hade fel och han hade synat med en hand som 7-7, borde en satsning här ge mig potten och jag kunde då stolt visa upp min K-3 hand.

Istället fick jag ännu en snabb syn. Normalt rekommenderar jag inte att försöka sätta en motståndare på en specifik hand. Istället behöver du tänka på en rad händer som han kan tänkas ha, sedan beräkna din equity kontra vardera hand. Men i detta fall, med tanke på hans snabba syn, fick jag all den information jag behövde och att han verkligen satt på en draghand, J-10 för att vara mer exakt. I hans tankebanor hade han nu fått ytterligare outs med esset på turn och satt nu med dubbelt stegedrag och om han skulle fylla sin hand på rivern, skulle jag troligen betala honom eftersom jag sannolikt hade en stor hand. På femte- och sistagatan kom en ofarlig tvåa.

Här är den kritiska delen i att gå på din läsning av din motståndare och verkligen tro på det du anar. Vid det här laget var min hand, kung hög, egentligen inte så olik exempelvis AQ då bägge händerna är bättre jämfört med den handen jag hade satt motståndaren på. Med detta i åtanke, hur skulle du maximera värde mot en motståndare sittandes med en draghand, om du höll AQ? Skulle du checka över till din motståndare i hopp om att han skulle ta ett skott och försöka bluffa hem potten eller skulle du ta den säkra vägen och satsa för att få motståndaren att vika ner sin hand, även om den sista valmöjligheten knappast är kul eller ger maximal utdelning.

Jag checkade och om jag ska vara ärlig hoppades jag på en check från hans sida också. Istället avfyrade han ett skott ganska omgående och satsade en reaktivt stor summa. Jag stannade här upp för en kort stund, för att samla på mig ytterligare information om min motståndare. Försöka hitta tells hos honom när han bluffade, om det fanns några tydliga sådana eller något annat som jag kunde dra nytta av i ett senare skede. Jag började även prata med motståndaren (chatta), för att försöka få reaktioner från honom och berättade slutligen att jag satte honom på J-10 och att han försökt fylla handen sedan floppen. Till sist valde jag att syna och min läsning var korrekt, han hade J-10 och nu, i stället för att framställa mig själv som en idiot, hade nu bordet ingen aning om vad de skulle tro om mig.

Kom ihåg, min poäng är inte att du ska söka efter möjligheter att göra så kallade ”hero calls”. I stället när du har tillräckligt med information, fatta ett beslut, formulera en plan för att utvinna maximalt värde, och följa den.  Få inte kalla fötter och ångra ditt beslut utan fullfölj. Kommer du att ha fel ibland? Självklart. Men genom att fullfölja, kommer du allt oftare ha rätt, i takt med att ditt självförtroende ökar. I nästa artikel, jag kommer att beskriva en pokerhand gentemot samma motståndare i denna pokerturnering, där min läsning gav ett helt annorlunda resultat.